Dränering på Kungsholmen

Dränering på Kungsholmen – det här är bra att veta

På Kungsholmen bor nästan alla i flerbostadshus – i Stockholms stad gäller det 83 % av bostäderna – och därför handlar dränering här sällan om en villaträdgård. Det handlar om källare. Stenhus från sekelskiftet, funkishus och senare kvarter har ofta källarvåningar med förråd, tvättstugor, cykelrum och ibland lokaler, och när dräneringen runt huset slutar fungera syns det först där nere.

Vanliga tecken är fuktfläckar och saltutfällningar på källarväggarna, en unken lukt i förrådsgångarna och vatten som tränger in vid golvbrunnar eller genom väggen efter ett skyfall. Ön omges av Mälaren, och i lägre delar kan grundvattnet ligga nära källargolvet.

Föreningens ansvar och beslut

I en bostadsrättsförening är dränering och grund föreningens sak. Styrelsen bör börja med en utredning: en fuktmätning av väggarna och en filmning av befintliga rör och dagvattenledningar. Med det underlaget går det att avgöra om hela fastigheten behöver dräneras om eller om det räcker att åtgärda en fasad eller en ledning. Större åtgärder bör in i underhållsplanen så att kostnaden kan planeras.

I innerstaden ligger husen ofta mot gata på ena sidan och gård på den andra. Mot gatan kan det krävas tillstånd för att ställa upp maskiner eller gräva i trottoaren, och det tar tid att få. Fråga dräneringsfirman om de har erfarenhet av att arbeta i stenstaden och hur de hanterar grävning intill ledningar, träd och gårdsbjälklag.

Ibland går det inte att gräva på utsidan alls, till exempel när fasaden står i tomtgräns eller gården ligger ovanpå ett garage. Då kan en invändig lösning, som en luftspaltbildande matta mot väggen och en invändig dränering i golvet, vara ett alternativ. Be firman förklara för- och nackdelar med olika lösningar för just ert hus, och be om offerter där både utvändiga och invändiga åtgärder beskrivs så att styrelsen kan jämföra.

I Stockholms stad är 53 % av småhusen byggda före 1961 och 34 % under åren 1961–1980. 7 % är byggda 2001 eller senare. Dräneringsrör har normalt en livslängd på 30–50 år, så i hus från de åren kan den ursprungliga dräneringen behöva bytas.

Källa: SCB, bostadsbestånd (BO0104), 2025. Siffrorna gäller hela kommunen.