Dränering i Järfälla

Dränering i Järfälla – det här är bra att veta

Radhus och villor från rekordåren präglar stora delar av Järfälla. Hela 52 % av småhusen i kommunen byggdes mellan 1961 och 1980, och det är just den generationen hus som nu står i tur för en ny dränering. De ursprungliga rören har legat i marken i årtionden, och i många fall var fuktskyddet mot grunden enkelt från början.

Lera och sluttande tomter

Mälardalens leror finns i många delar av Järfälla, och lerjord släpper igenom vatten långsamt. Kombinerat med tomter som lutar mot huset, stuprör som mynnar direkt vid sockeln och marknivåer som har höjts genom åren uppstår lätt fukt i källare och souterrängplan. Ett annat vanligt problem är källarväggar som har isolerats invändigt, vilket kan ge mögel bakom skivorna om fukten utifrån inte har åtgärdats först.

För dig som bor i radhus finns det ofta en samfällighet eller bostadsrättsförening att ta hänsyn till. Dräneringen kan vara gemensam för flera hus, och då är det föreningen som beslutar och beställer. Ta reda på vem som äger ledningarna innan du kontaktar en firma, och fråga grannarna om de har haft samma problem – ett gemensamt jobb blir ofta mer rationellt.

När grävmaskinen ändå är på plats passar många på att byta dagvattenledningar och se över avloppet ut till tomtgränsen. Det kan vara bra att låta filma avloppet samtidigt, eftersom rören i hus från den tiden också börjar bli gamla.

Be firmorna i Järfälla om en offert som visar grävdjup, rörtyp, isolering och kapillärbrytande lager, och fråga hur de skyddar uppfart, plattor och grannens tomt. På smala radhustomter är det ofta trångt för maskinerna, och då kan delar av schaktet behöva grävas för hand.

I Järfälla kommun är 17 % av småhusen byggda före 1961 och 52 % under åren 1961–1980. 11 % är byggda 2001 eller senare. Dräneringsrör har normalt en livslängd på 30–50 år, så i hus från de åren kan den ursprungliga dräneringen behöva bytas.

Källa: SCB, bostadsbestånd (BO0104), 2025. Siffrorna gäller hela kommunen.