Värmepump i Finspång

Värmepump i Finspång – det här är bra att veta

Bruksorten Finspång omges av skog och sjöar, och i villorna är vedeldning och pellets fortfarande vanligt – biobränsle står för 32 % av energin i kommunens småhus. Många som eldar i dag funderar på att komplettera med en värmepump för att slippa elda varje dag under hela vintern. Hur det görs beror på vilket system som finns.

Från panna till värmepump

Har huset en vedpanna med ackumulatortank kan en luft/vatten-värmepump ofta kopplas in så att den sköter grundvärmen, medan pannan används när det är riktigt kallt. Med pelletspanna är det vanligt att antingen byta helt eller låta pumpen ta över under vår och höst. I båda fallen behöver installatören se hur tank, radiatorer och styrning är uppbyggda för att systemen ska samarbeta och inte motverka varandra.

Bergvärme är ett annat alternativ, särskilt för större hus med högt värmebehov. Borrningen anmäls till kommunen, och på landsbygden runt Finspång, där många har egen brunn, behöver borrhålet placeras med marginal. Sjötomter kan ibland ha möjlighet till sjövärme, där kollektorn läggs på sjöbotten, men det kan kräva anmälan eller tillstånd och att förutsättningarna i sjön är rätt.

Villor från 60- och 70-talen inne i tätorten har ofta elpanna eller direktverkande el. Där är en luft/luft- eller luft/vatten-värmepump det vanligaste steget. Oavsett hustyp i Finspång: be om offerter som visar modell, effekt, hur befintlig panna hanteras och vem som gör service efteråt. Fråga också om installatören har certifikat för köldmediearbete och hur lång tid det tar att få hjälp vid ett driftstopp. Materialet och pumpen ger inget ROT-avdrag – bara arbetet.

I Finspångs kommun kommer 56 % av energin som används i småhusen från el, 12 % från fjärrvärme och 32 % från biobränsle som ved och pellets. Fjärrvärme står för en mindre del här, och de flesta småhus värms med el, värmepump eller biobränsle.

Källa: SCB, kommunal energistatistik (EN0203), 2024. Slutanvändning i småhus inklusive hushållsel.