Staket i Stockholm

Staket i Stockholm – det här är bra att veta

I Stockholms villastäder, som Bromma, Enskede och Älvsjö, är staketet en del av gatubilden. Där är 53 % av småhusen byggda före 1961, och många hus omges fortfarande av låga spjälstaket, häckar eller smidesstaket i samma stil som när området byggdes. Vill du byta ut ett sådant staket kan detaljplanen innehålla bestämmelser om hur tomtgränsen mot gatan ska se ut, särskilt i områden som räknas som kulturhistoriskt värdefulla.

Börja därför med att ta reda på vad som gäller för din fastighet. Ett lågt staket som går att se igenom kräver i regel inget bygglov, men ett plank eller en mur gör det ofta. Ta med det ursprungliga staketets utseende i förfrågan, så kan staketfirman föreslå en modell som passar huset.

Berg i dagen och stenig morän är vanligt på Stockholmstomterna. Ibland går det inte att gräva ner stolparna, utan de måste borras och fästas i berget eller ställas på plintar. Det tar längre tid och påverkar priset, så det är bra om firman får se tomten eller bilder på den innan offerten skrivs.

Bara en liten del av stadens bostäder ligger i småhus, och i bostadsrätt med egen uteplats bestämmer föreningen om staket och insynsskydd. Fråga styrelsen innan du beställer.

Smidesstaket och staket på stenfundament förekommer i flera av de äldre villastäderna. Är det gamla staketet i gott skick kan det ibland räcka att byta skadade delar och måla om, vilket bevarar karaktären och ofta blir billigare än ett helt nytt staket.

Tänk på vid beställningen: Fråga om framkörning och parkering ingår, eftersom det kan vara trångt på villagatorna. Be om ett pris per meter där stolpar, grävning och eventuell bortforsling av det gamla staketet framgår, och kom överens med grannen om var gränsen går innan arbetet börjar.