Plattsättare i Stockholm

Plattsättare i Stockholm – det här är bra att veta

Kakel ovanför köksbänken, ny klinker i hallen eller ett helt badrum – i Stockholm sker de flesta plattsättningsjobb i lägenheter. Hela 83 % av bostäderna i Stockholms stad ligger i flerbostadshus, och det påverkar både hur jobbet planeras och vad det kostar.

Innan plattsättaren kan börja behöver några praktiska saker vara lösta:

• var material och verktyg kan lastas av och förvaras
• om det finns hiss eller om plattor och fix ska bäras i trappor
• vilka tider föreningen tillåter bullrande arbete
• hur byggavfallet ska transporteras bort

I innerstaden kan parkering och bärhjälp synas på fakturan, så be om att få det angivet i offerten.

Ska plattorna sitta i ett badrum eller annat våtrum är tätskiktet under dem det viktigaste. Många bostadsrättsföreningar kräver att arbetet görs av ett företag med behörighet enligt branschreglerna för våtrum och att du kan visa ett våtrumsintyg efteråt. Läs stadgarna och prata med styrelsen innan du bokar.

I äldre stenhus är golven sällan helt raka, och träbjälklag kan röra sig. Då behöver underlaget avjämnas eller förstärkas innan klinker läggs, annars riskerar fogar och plattor att spricka. Det är en kostnad som bör finnas med i offerten från början. I villorna i ytterstaden gäller jobben oftare tvättstugor, källare och entréer, där gamla plattor ibland ska rivas innan något nytt kan läggas.

När du jämför plattsättare, fråga vilket tätskiktssystem de använder, om de kan visa bilder från liknande jobb och hur de hanterar stora plattformat, som blir allt vanligare men kräver ett mycket plant underlag.

I Stockholms stad ligger 83 % av lägenheterna i flerbostadshus, och 16 % av dem är byggda 1961–1980. 49 % av alla lägenheter är bostadsrätter. Bor du i bostadsrätt behöver du normalt styrelsens tillstånd innan du ändrar tätskiktet i badrummet.

Källa: SCB, bostadsbestånd (BO0104), 2025. Siffrorna gäller hela kommunen.