Plattsättare i Skellefteå

Plattsättare i Skellefteå – det här är bra att veta

Långa vintrar sätter sin prägel på jobben för en plattsättare i Skellefteå. En hall där snö, grus och smältvatten följer med in varje dag behöver ett golv som tål fukt och slitage, och klinker är det vanligaste valet. En platta med halkskydd och en fogfärg som inte visar varje gruskorn gör stor skillnad i vardagen.

Villabeståndet är i hög grad äldre. 46 % av småhusen i Skellefteå kommun är byggda före 1961, och många av dem har badrum som renoverats i omgångar. När plattsättaren river i ett sådant badrum syns det ofta att golvbrunnen sitter för högt, att golvet saknar fall eller att det gamla tätskiktet är en plastmatta under kaklet. Då behöver underlaget byggas upp på nytt innan något kan sättas.

Bastun är en annan sak som skiljer norra Sverige från resten av landet. En dusch i anslutning till bastun utsätts för värme och fukt, och kaklet och fogarna behöver klara stora temperaturskillnader. Fråga plattsättaren vilket tätskikt och vilken fog som passar och hur ventilationen bör ordnas.

I de äldre villorna ligger ofta tvättstuga och dusch i källaren. Där behöver väggarna fuktmätas innan något kaklas, eftersom fukt från marken kan få plattorna att släppa.

Planera i god tid. Kakel och klinker beställs ibland med flera veckors leveranstid, och under sommaren har många plattsättare fullt med uppdrag. När du jämför offerter, se efter att tätskiktet beskrivs, att rivning och bortforsling finns med och att du får ett intyg när jobbet är klart. Fråga också hur företaget debiterar resor om huset ligger i en by en bit utanför Skellefteå.

I Skellefteå kommun ligger 45 % av lägenheterna i flerbostadshus, och 41 % av dem är byggda 1961–1980. 20 % av alla lägenheter är bostadsrätter. Bor du i bostadsrätt behöver du normalt styrelsens tillstånd innan du ändrar tätskiktet i badrummet.

Källa: SCB, bostadsbestånd (BO0104), 2025. Siffrorna gäller hela kommunen.