Plattsättare i Bromma

Plattsättare i Bromma – det här är bra att veta

Bromma är känt för sina villaområden, med hus från första halvan av 1900-talet blandade med radhus, funkisvillor och flerbostadshus från senare decennier. I många av villorna har badrummet renoverats ett par gånger sedan huset byggdes, och vid nästa renovering är det ofta dags att göra om allt från tätskikt till kakel. En plattsättare i Bromma får därför ofta frågor om helrenovering snarare än om enstaka plattor.

Äldre villor har ofta träbjälklag även i badrummet. Det ställer krav på underlaget: klinker kräver ett stabilt golv som inte sviktar, och bjälklaget kan behöva förstärkas innan golvet byggs upp. Fråga plattsättaren hur golvet ska byggas upp och vem som gör det förarbetet.

Källaren är en annan vanlig plats för kakel i Bromma. Där görs tvättstugor, extra duschrum och bastur, men källarväggar i äldre hus kan vara fuktiga. Innan du kaklar en källare bör fuktkällan vara utredd, eftersom kakel och tätskikt inte löser fukt som tränger in utifrån.

Det viktigaste att kontrollera är att plattsättaren arbetar enligt branschreglerna för våtrum och kan lämna ett våtrumsintyg eller annan dokumentation när jobbet är klart. Många försäkringsbolag vill se det om en vattenskada uppstår senare. Fråga också vem som samordnar rörmokare och elektriker.

I flerbostadshusen i Bromma behöver badrumsrenoveringar i bostadsrätt ofta godkännas av styrelsen. Föreningen kan ha krav på vilka företag som får anlitas och vilken dokumentation som ska lämnas in.

Be om en offert som delar upp rivning, underarbete, tätskikt och plattsättning, och som anger om plattor och fix ingår. Arbetskostnaden ger ROT-avdrag, men material gör det inte.

I Stockholms stad ligger 83 % av lägenheterna i flerbostadshus, och 16 % av dem är byggda 1961–1980. 49 % av alla lägenheter är bostadsrätter. Bor du i bostadsrätt behöver du normalt styrelsens tillstånd innan du ändrar tätskiktet i badrummet.

Källa: SCB, bostadsbestånd (BO0104), 2025. Siffrorna gäller hela kommunen.