Dränering i Trollhättan

Dränering i Trollhättan – det här är bra att veta

Tecken på att dräneringen har gett upp syns ofta först inomhus: en fuktfläck på källarväggen, en matta som luktar unket eller färg som släpper längst ner på väggen. I Trollhättan är det ett vanligt problem i äldre villor, och 39 % av småhusen i kommunen är byggda före 1961. I många av de husen är dräneringen den ursprungliga, med betongrör som har satt igen och en grundmur utan fuktskydd.

Trollhättan ligger längs Göta älv, och dalgången präglas av lera. Lerjord håller kvar vatten och kan sätta sig, vilket gör att gamla rör tappar sitt fall. Lera kräver också försiktighet vid grävning, eftersom schakt kan rasa om de inte säkras. Ligger huset nära en slänt eller ett vattendrag kan det vara klokt att höra med kommunen om markförhållandena innan du sätter igång.

Berg på höjderna

Utanför älvdalen är det mer berg och morän, och där är problemet ofta att vatten rinner längs berget mot husen. Dräneringen kan då behöva kompletteras med avskärande ledningar, eller så behöver marken runt huset formas om så att ytvattnet leds bort.

Många villor i Trollhättan från 1960- och 70-talen har dessutom källare eller souterrängvåningar som har inretts. Där är det extra viktigt att fuktskyddet utvändigt fungerar, eftersom fukt bakom invändig isolering kan ge mögel som inte syns.

När du jämför firmor i Trollhättan, be om ett platsbesök och en skriftlig offert. Fråga hur de säkrar schaktet i lera, vilka rör och vilken isolering som används och vart vattnet ska ledas. Kontrollera att återställning av tomten ingår och be om att arbete och material redovisas separat.

I Trollhättans kommun är 39 % av småhusen byggda före 1961 och 34 % under åren 1961–1980. 10 % är byggda 2001 eller senare. Dräneringsrör har normalt en livslängd på 30–50 år, så i hus från de åren kan den ursprungliga dräneringen behöva bytas.

Källa: SCB, bostadsbestånd (BO0104), 2025. Siffrorna gäller hela kommunen.