Dränering i Mölndal

Dränering i Mölndal – det här är bra att veta

Göteborgsregionen är känd för sina lerjordar, och Mölndal är inget undantag. Lera håller kvar vatten, rör sig när den torkar och sväller, och kan orsaka sättningar i hus och marken runt dem. För en dräneringsfirma i Mölndal är det därför viktigt att förstå hur marken på just din tomt beter sig innan de föreslår en lösning.

Drygt en tredjedel av småhusen i kommunen byggdes mellan 1961 och 1980. I hus från den tiden har dräneringen ofta inte bytts sedan huset byggdes, och källarväggarna kan sakna isolering och fuktskydd. Hus i sluttande lägen, som det finns gott om i Mölndals kuperade terräng, får dessutom ta emot vatten från marken ovanför.

Lera kräver rätt metod

När dräneringen grävs fram i lerjord är det viktigt att schaktet inte står öppet längre än nödvändigt och att det säkras så att det inte rasar. Leran som grävs upp ska inte läggas tillbaka direkt mot dräneringsrören, utan ersättas med dränerande material som makadam. Fråga hur dräneringsfirman tänker hantera massorna – bortforsling av lera kan bli en stor post.

I vissa fall är det inte dräneringen som är problemet, utan att stuprören leder regnvatten mot grunden eller att marken lutar åt fel håll. Börja gärna med en inspektion där befintliga rör spolas och filmas. Då får du ett bättre underlag för att avgöra vad som behöver göras.

Fråga även om det finns risk för sättningar när dräneringen görs. I lerjord kan en sänkt grundvattennivå påverka huset och grannarnas hus, och det är värt att diskutera med firman innan arbetet börjar. Be om offerter som omfattar schakt, rör, spolbrunnar, isolering, fuktskydd, återfyllning och återställning, så att de går att jämföra.

I Mölndals stad är 24 % av småhusen byggda före 1961 och 35 % under åren 1961–1980. 16 % är byggda 2001 eller senare. Dräneringsrör har normalt en livslängd på 30–50 år, så i hus från de åren kan den ursprungliga dräneringen behöva bytas.

Källa: SCB, bostadsbestånd (BO0104), 2025. Siffrorna gäller hela kommunen.