Dränering i Lidköping

Dränering i Lidköping – det här är bra att veta

På slätten söder om Vänern rinner vattnet inte alltid dit man vill. Lidköping ligger där Lidan mynnar i Kinneviken, och marken runt staden är till stor del flack och lerrik. Det gör att regnvatten och smältvatten gärna blir stående kring husgrunderna i stället för att sjunka undan, särskilt under blöta höstar och vårar när marken redan är mättad.

Äldre villor och rekordårens hus

I Lidköpings kommun är 41 % av småhusen byggda före 1961. Många av dem har källare med grundmurar som aldrig fick något ordentligt fuktskydd, och dräneringen kan bestå av gamla betongrör som sedan länge är igensatta. Hus från 1960- och 70-talen har ofta bättre lösningar, men även där börjar dräneringen bli gammal.

Flack mark innebär också att det kan vara svårt att få tillräckligt fall till ett utlopp. Ibland behövs en pumpbrunn, i andra fall kan vattnet ledas till kommunens dagvattennät. Hur det ser ut på din fastighet behöver dräneringsfirman ta reda på innan offerten skrivs, och det kan vara bra att höra med kommunen vad som gäller för anslutning.

Tänk också på det som syns ovan jord. Stuprör som mynnar vid husväggen, rabatter som har byggts upp mot fasaden och marknivåer som lutar in mot huset är vanliga orsaker till fukt. Ibland går det att åtgärda en del av problemet med enkla medel innan man gräver upp hela tomten.

När du jämför firmor i Lidköping, be om en offert som beskriver grävdjup, rör, isolering och hur vattnet leds bort. Fråga om de har arbetat med lerjord och flacka tomter, och om återställning av trädgård och plattor ingår.

I Lidköpings kommun är 41 % av småhusen byggda före 1961 och 29 % under åren 1961–1980. 12 % är byggda 2001 eller senare. Dräneringsrör har normalt en livslängd på 30–50 år, så i hus från de åren kan den ursprungliga dräneringen behöva bytas.

Källa: SCB, bostadsbestånd (BO0104), 2025. Siffrorna gäller hela kommunen.