Dränering på Gotland

Dränering på Gotland – det här är bra att veta

Kalkberget ligger på många håll nära markytan på Gotland, och det är en av de viktigaste sakerna att känna till när ett hus ska dräneras. Där jordlagret är tunt kan grävmaskinen nå berget innan schaktet är tillräckligt djupt, och då kan berget behöva spettas eller bilas för att dräneringsröret ska få rätt fall. Det tar tid och påverkar priset, så be dräneringsfirman bedöma marken innan offerten lämnas.

Berget påverkar också hur vattnet rör sig. Vatten kan rinna längs bergytan och samlas mot husgrunden, även om marken runt huset ser torr ut. Kalksten har sprickor och kanaler där vatten tar sig fram, och efter kraftiga regn eller snösmältning kan det komma mer vatten mot grunden än väntat.

Många gotländska hus är gamla stenhus med källare eller en enkel grund. I sådana hus är det viktigt att inte göra väggarna för täta. Gamla kalkstensmurar behöver kunna torka ut, och ett modernt fuktskydd som stänger in fukten kan ge nya problem. Välj en dräneringsfirma som har erfarenhet av äldre hus och kan förklara vilket fuktskydd som passar.

Vattenfrågan är speciell på ön. Grundvattnet är en begränsad resurs, och dagvatten bör tas om hand på tomten där det är möjligt. Fråga Region Gotland vad som gäller för att leda bort dräneringsvatten och dagvatten från din fastighet. Offerten från dräneringsfirman bör ange schaktdjup, hur berg hanteras, fuktskydd, var vattnet leds och om återställning av tomten ingår.

Tänk också på tidpunkten. Under torra somrar är marken på Gotland ofta lättare att arbeta i, medan höst och vår med mycket vatten i marken kan göra schaktet blött och svårare att hålla öppet.

I Region Gotland är 50 % av småhusen byggda före 1961 och 24 % under åren 1961–1980. 12 % är byggda 2001 eller senare. Dräneringsrör har normalt en livslängd på 30–50 år, så i hus från de åren kan den ursprungliga dräneringen behöva bytas.

Källa: SCB, bostadsbestånd (BO0104), 2025. Siffrorna gäller hela kommunen.